torsdag 10 november 2011

"Stormhattsranunkel- skriv upp det. Alla"

Det är inte utan att min egen tomt känns futtig då jag lyssnar på Hannu Sarenström. Vad är min lilla parhustäppa i jämförelse med Hannus 6000 kvadratmeter stora trädgård på Kinnekulle?- Glömmer man något i den ena ändan av trädgården går man inte tillbaka och hämtar det på en vecka, skrattar han. Gör man detsamma i min behöver man inte ens anstränga sig då man försöker se efter vart man glömt "det där" någonstans.
Bokförlaget Norsteds har tillsammans med Riksförbundet Svensk Trädgård bjudit in till föreläsning och bokfrossa. Hannu Sarenström som ägnat sig åt trädgård sen 1990 berättar om hur han vill att trädgården ska smälta in i den omgivande naturen.
- Min trädgård ska inte bli ett ufo i landskapet, säger han och berättar om lövskogen. Hannu beskriver sin nuvarande trädgård som en tank. Den är lång och smal. Och böljande vacker, visar bilderna.


En snål man
Hannus bilder avslöjar en levande trädgård i ständig förändring. Det tycks inte finnas många planteringar hemma hos honom som blommar en kort stund och sen står tråkig och skrumpen resten av säsongen.
- Jag är snål, säger han. Ingenting med rötter åker på komposten. I stället stoppar han ned det han gräver upp i krukor och förvarar dem i sin skärphörna, eller i sin överskottsrabatt, tills han hittar en plats där de kan komma till användning.


På så sätt har han lyckats spara ihop till en buxbonshäck som nu löper runt varenda plantering i trädgården. Otroligt smakfullt och snyggt i det annars planerade vilda.

- Fast nu måste jag tänka om, säger han. För som så många andra har han drabbats av buxbonsdöden i år. Och där buxbonen stått ska det in annat. Publiken i lokalen suckar då han nämner den fruktade sjukan. Själv säger han att det inte får bli en depression.
- Nu slipper jag ju klippa buxbon två gånger om året.

Pö-om-pö-rabatter
Även Hannus "överskottsrabatter" väcker avund. Inte ser de ut som några skräphörn. Rabatterna är vildvuxet planerade och vackra. Att de kommit till av sig självt, som han uttrycker det, kan man inte tro.

Sen fortsätter Hannu visa hur han målat med sin trädgårspensel. Bland snödropparna sticker det upp julros, i den beiga gräsrabatten står vackert blå stormhatt och ovanför trädgårdssmörblommor vajar kirgislök på tunna stjälkar.

Enorma ytor
Hannu har enorma rabatter. Hur han får tid och ork till allt grävande är svårt att förstå. Hemligheten är att bara köpa växter som självsår sig och som växer snabbt.
-Då får jag mycket gratis, säger han. Och så ska man fokusera på hur växterna ser ut då de är gröna, eftersom det faktiskt är så de flesta växter är den största delen av säsongen.

Orken verkar komma ur hans minst sagt brinnande intresse, men flera gånger ger han också uttryck för att det finns en rädsla för att snart inte orka längre. Ett sätt att spara kraft är att bara gräva upp och dela en fjärdedel av lökarna varje år. Rabatterna växer och efter några år har han böljande mattor av de växter som han tänkt sig.


En blomma för eftervärlden
Mitt under Hannus föreläsning kommer det ett avslöjande. Han berättar att han faktiskt saknar sin gamla, något mindre tomt. De 6000 kvadratmetrarna börjar bli lite väl mycket arbete verkar det som. Och då trädgården dessutom ofta visas för allmänheten har han höga krav på sig att den ska vara vacker.

Hannu vill nämligen att man ska minnas honom. Även efter det att han lämnat jordelivet. Fast det har han faktiskt redan sett till att vi kommer, förutom de böcker han givit ut, har han också fått en Kungsängslilja uppkallad efter sig. Fritillaria meleagris ’Hannu’, heter den.


Hannu Sarenström är en självlärd trädgårdsmästare.

Han sadlade om från restaurangbranchen i början av 1990-talet
Norstedts förlag bjöd på bokfrossa tillsammans med Riksförbundet Svensk trädgård

8 kommentarer:

  1. Kul med referat från Hannus föredrag!

    kram Anna Vattenkanna

    SvaraRadera
  2. Åhh, lyllo du som har fått vara och lyssna på en föreläsning med Hannu. Han är en sådan go och inspirerande kille som dessutom bjuder på humor, glad självironi och en massa ljuvliga bilder.

    Natti, natti!

    SvaraRadera
  3. Vilket trevligt referat du har skrivit! Lyssnar också gärna till Hannu och gillar hans trädgårdsfilosofi. Synd att jag missade inbjudan till hans föreläsning!
    Vill gärna komma i kontakt med dig för framtida bloggträffar och blir glad om du skickar ett litet mail, länk till min g-mail finns på min blogg.
    Önskar dig en skön fredag och helg!/Laila

    SvaraRadera
  4. Jag köpte en stormhattsranunkel i våras (dyr var den!) men i september såg den ganska skruttig ut, undrar om den tyckte att den regniga sommaren blev för blöt? Men jag hoppas den kommer igen, för den var fin, så länge den var fin...
    Hälsningar
    Katarina

    SvaraRadera
  5. Hej i stugan :) Trevlig läsning. Hannu hörde jag en gång för flera år sedan på Trädgårdsdagarna på Liseberg, det var innan han blev så poppis och jag gillade han redan då, han pratade om att odla själv och matlagning och delade med sig av recept.

    Läste om din näva och sockerärtorna!! Ja, det är verkligen en varm höst och det gillar jag, som är så frusen av mig.
    Ha en skön helg :)

    SvaraRadera
  6. Åh, tack för att du tog mig med på Hannus föredrag! Det blev ett kärt återseende, då jag hade glädjen att själv bevista ett sådant i oktober. =)
    Ha det fint! /Caroline

    SvaraRadera
  7. Ha är mycket inspirerande,har lyssnat på flera föreläsningar med honom.
    Mariana

    SvaraRadera
  8. Har alltid varit förtjust i Hannu och hans engagemang. Tack för referat.
    Agneta kram

    SvaraRadera