onsdag 23 november 2011

Rödkål i novemberrusk



Hon klipper mördarsniglarna med sax, eller trampar helt sonika ihjäl dem och tittar åt ett annat håll medan hon gör det. Hon gödslar med guldvatten och använder aldrig konstgödsel eller bekämpningsmedel i sina odlingar.
-En välskött odling på ett par kvadrat kan ge otroligt mycket, säger hon. Att inte gapa efter mycket är Lena Israelssons odlingsfilosofi.
Ikväll, en regning novemberkväll med julstjärnor och stakar i antågande, tar Lena Israelsson med oss till ekologiska, småskaliga odlingar i city och i förorten. Hon odlar på balkongen och innergården till huset där hon bor på Södermalm i Stockholm. Några kvarter bort har hon sin ena odlingslott i det anrika koloniområdet i Tantolunden. Inte sällan tar hon sig ut till förorten, till sin andra odlingslott i Skarpnäck.

Rödkål i november
När andra sitter inne och tycker att vädret är självmordsgrått och tanken på vårgröna gräsmattor och späda blad som sticker upp ur jorden, är långt borta, skördar Lena Israelsson sina egenodlade grönsaker fortfarande. Senast igår tog hon in en stor, vackert rödkål.
-Det finns många växter som trivs i vårt klimat, långt in i november, om man så vill, säger hon och radar upp exempel på grönsaker som grönkål, purjolök, persilja och asiatiska kålväxter.
Sen övergår hon till att prata om att odla i pallkragar, krukor, på upphöjda odlingslimpor, hinkar och till och med i en gammal tvättkorg.
-Fördelen med att odla i upphöjda bäddar är att man kan så tätare än i stora trädgårdsland. Om man bara preppar dem med näringsliv jord och gödslar under säsongen så kan man få ut hur mycket som helst i sina bäddar, menar hon.

Strunta i avstånden
Odlingsavstånden som rekommenderas på fröpåsarna är satta med tanke på friland. I ett land ska man kunna gå mellan plantorna. I en odlingskrage räcker det med att tänka på hur stor plats plantan kommer att ta då den är färdigväxt. Och det står på påsen. En sallat som passar bra i odlingskrage, eftersom den tar liten plats är "Little Gem", tipsar Lena. Att den dessutom smakar bra har hon bevis för, menar hon. Det är nämligen Karin Franssons (meny i P1) favorit.


Guldvatten och stinkande nässlor
A och O för välsmakande grönsaker är gödsling, jordförbättring, sol och tillräckligt stora odlingskärl. Då man odlar grönsaker måste det tillföras gödselvatten, speciellt om de står i kruka. Efter tre veckor är jorden urlakad och då är det dags igen. Krukans mått kan man hålla ordning på genom att lätta plantan lätt från kanten, ser man att jordklumpen är vävd av rötter är det dags att byta kruka. Och så behöver växterna sol. Till sin balkong har Lena byggt en smart odlingsstege som lutar. Förlagan är en sådan som brukar stå vid stängsel och gärdsgårdar, med raka plankor där krukorna kan stå. På så sätt får alla krukor jord utan att växterna skuggar varandra.


Mullämnen
Jorden är förstås viktigast av allt. Att tillföra mullämnen är det enda sättet att få en bra, porös jord, som släpper in mycket luft och där växternas rötter får plats. Lena använder allt avfall i sina små trädgårdar: kompost, gräsklipp, ogräsrens, tång och löv.
-Hemligheten är att ge tillbaka lika mycket näring som man tagit från jorden, säger hon. Har man inte tillgång till trädgård kan man grundgödsla med stallgödsel.
-Det är alltid rätt, fortsätter hon.


Bönor och blad
Avslutningsvis vurmar Lena över blad och bönor. Tacksamma, lättodlade växter som vi tycks glömt bort i det här landet, menar Lena.
- Sallat använder vi oftast som dekoration, säger hon. I andra länder äter man blad till allt. Hon tipsar om morots- och rödbetsblast som båda innehåller betydligt mer näringsämnen än själva grönsakerna.
-Onödigt att slänga på komposten med tanke på att vi kan behöva all näring vi kan få. När vinterhalvåret kommer är vi ju hänvisade till Ica-tomaterna, de smaklösa och med 40% mindre mineraler än i de hemodlade.


Lena Israelsson

-Grönsaker och ettåringar hör ihop, tycker Lena. Att täcka med fiberduk, tidigt på våren eller att sätta plantor i hemmabygda, små växthus, ger tidigare skörd. Glöm inte att plantera ettåriga blommor bland grönsakerna.

Guldvatten 1 del urin + 9 delar vatten Nässel/vallörtsvatten Blanda vatten och nässlor/vallört. Låt blandningen jäsa tills den stinker riktigt illa. Spä den till en lagom tjock massa, liknande te med mycket blad. Blanda näringslösningen med kompost och gödsla. Hönsgödsel Blanda en näve hönsgödsel med lite vatten. Låt den stå ett dygn, spä sedan blandningen med vatten, till en teliknande blandning. Gödsla. Gräsklipp Täck odlingarna med gräsklipp två gånger per säsong. En gång i början av säsongen strös ett 5 cm tjock lager ut på jorden. Det tar ca en vecka innan man ser att växterna tar upp näringen. Gör om proceduren i mitten av sommaren. Om man är rädd för mördarsniglar kan man blanda ett tunt lager med gräs i det översta lagret jord. Då det gäller potatis, baljväxter och rotfrukter räcker det att gödsla med gräs en gång på våren.

2 kommentarer:

  1. Oj, så mycket fakta, känns som om jag borde ha varit med på den föreläsningen.
    Men nu var jag ju inte det så jag tackar så mycket för din rapport!

    Kramar/ Lena

    SvaraRadera
  2. Det var mycket "matnyttigt"! Nässelvatten testade jag i somras, växterna älskade det, men stanken! Det luktade, nej det STANK gödsel i hela trädgården och folk som kom på besök undrade var i herrans namn jag hade gjort :)

    SvaraRadera