Välkommen

Nu våras det i trädgården. Den här killen har hängt bland påskliljorna hela helgen.

Vinbärsbuske: nedsatt

Den var en stor vinbärsbusken. Sju helskotta stor. Det krävdes till slut två kvinnor, två spadar, en slägga och en massa kraft för att dela den. Nu står 1/4 av den i min trädgård. Får ser hur det går. Om de spretande grenarna någonsin rätar upp sig och går i blom.

De ska få lite stöd. Å trots att jag tycker att en viss trädgårdsproduktstillverkare som börjar på H. tar hutlösa priser för sina grejor så blir det nog deras stöd i trädgården.

Vinbärsbuske: en vårgåva

Tusensköna Bellis perennis från Trädgårdsmässan

Jag ska få en vinbärsbuske av en god vän. I helgen ska jag hämta den.


Eftersom svarta vinbär är tåliga buskar kan man plantera dem på nästan vilken jord som helst. Men de trivs bäst i en jord med ett ph-värde omkring 6,5.

I södra Sverige är det bäst att plantera buskarna på hösten, men de går också att plantera på våren.


Om man ska flytta en buske är det våren som gäller. Precis när tjälen har släppt är det lämpligt att sätta spaden i jorden. Det är bra om man får med så mycket rötter som möjligt.

Den nya växtplatsen ska bestå av mullrik jord. Busken ska planteras i en något djupare grop än vad den stått i innan. Och sen är det bara att gräva ner, ösa på jord och vattna.


Det är också på våren man kan föröka buskarna.
Det är enkelt. Man viker bara ner en ranka och tynger ner den med en sten. Därefter lägger man jord på rankan, men inte mer än att skottspetsen kommer ovanför.


Nästa vår har det bildats nya rötter och man kan skilja dessa från moderplantan.


Nu ska jag fundera fram till lördag på vart jag ska placera busken. Å till hösten hoppas jag på fina, stora bär och gröna blad att brygga te på.

Trädgårdsmässan: stora affärer

Det var bröllopsyra på trädgårdsmässan. Liksom överallt denna vår. Och sommar vill jag gissa.

Jag hängde på låset idag. Och lämnade mässan, strax innan kaoset var totalt inne i A-hallen. Klockan 12 var läget att likna torget utanför Storkyrkan, så som vi kan tänka oss det den 19 juni. Försäljarna vid dahlia-stånden var lika intensiva som de som vi kommer att möta i Gamla stan i sommar.



Men jag hann snappa upp ett och annat innan jag lämnade kaoset:

Jag önskar så att jag hade plats för det här växthuset.

- Penséer är perenna. Och de med fransiga kanter är förmodligen en hybrid som inte går att fröa av och plantera vidare. Uppgiftlämnare: gammal, skäggig man vid en fransig pensée i B-hallen.

- Rhododendron ska planteras i jord som går att stoppa ner armen i, utan motstånd. Gärna bland lövträd, men det går också bra under en tall. Uppgiftlämnare: kunnig amatörodlare vid rhododendronföreningens monter i B-hallen.



-Latrin skall komposteras, inte grävas ned. Gräver man ner det riskerar det att mögla och bilda bakterier som i värsta fall rinner ut i dagvattnet och förgiftar hela släkten. Uppgiftlämnare: man vid komposter i B-hallen.

-Det bör inte ligga för mycket gräs i komposten, det blir för kompakt och processen avstannar.

-Matavfallkompost bör blandas upp med trädgårdskompost innan de läggs på växterna. Jorden som blir i en matkompost är för kväverik.



-Komposten är färdig efter 4-6 månader och den passar bra att tömma på våren och hösten. Då man precis har startat komposten bör man vänta ett halvår med att tömma.


- Om processen i komposten avstannat, på grund av att komposten är för blöt, går det bra att strö över ett kolrikt material, så som sågspån. Eller sönderhackad äggkartong som suger upp vattnet.

Peter Pan tittar förbi

Jag gillar taklök. A. och jag fyllde på jord runt vår tråkiga brevlådestolpe. Förhoppningsvis sprider sig den här sorten Saxifraga Arendsii, Peter Pan, under sommaren. I maj-juni blommar den med rosa blommor.




Framför dörren har jag ställt en kruka med påskliljor och penséer. A. och jag hämtade mossa i skogen och täckte över jorden. Nu när de har stått några veckor har de börjat slå ut.


De minipåskliljor, Narcissus ’Tête-à tête, som inte fick plats i krukan vid entrén stoppade jag ner vid äppelträdet för ett par veckor sedan. Och trots att det varit minusgrader på nätterna har de nu slagit ut. I dag har de fått sällskap av större påskliljor, Narcissus pseudonarcissus, och penseéer, Viola x wittrockiana.
Penséer är så bra. De tål kyla ner till -5 C. Bara man vattnar igenom dem då de planteras så klarar de sig.
Nu ser det lite glest ut, men jag förmodar att penséer i jorden beter sig som penséer i kruka: de gröna bladen sprider sig. Om någon månad bör de vara lite grönare runt trädet, hoppas jag!

Jordprov

Så är ser den ut, jorden på framsidan och baksidan efter en natt i en liten burk med vatten.


Framsidan har blått lock. Baksidan har grönt.


Här är strukturen på min bak- respektive framsida.

Om jorden är sandig faller de flesta partiklarna ner på botten av burken. Vattnet är ganska klart.

Är vattnet grumligt och det bara ligger ett tunt lager partiklar på botten så är jorden mjäla, en blandning mellan mo och ler.

Har partiklarna i burken sedimenterat i lager med de finaste delarna överst är jorden mo.

Har man en lerig jord är vattnet grumligt och det ligger bara ett tunt lager partiklar på botten.

Flyter det små bitar på ytan har man torvjord.

Är jorden kalkrik ligger det ett vitt, sandlikt fragment på botten. Och vattnet är färgat blekt grått.