Äntligen kyla

Kall, frisk luft, knottriga ben som glömt långkalsonger, läppar som längtar efter att bli omsorgsfullt insmörjda, och så definitiv död i trädgården. 
Frostnupet, äntligen! Som jag har väntat. 

Taklök





Det blir ju aldrig kallt i år. Och nu längtar jag verkligen efter kyla. Taklökarna i terracottakrukorna står fortfarande utomhus. Men till helgen måste de in. Förra vintern då krukorna stod ute, förvisso väl insvepta i både bubbleplast och säckväv, sprack och flagade de något.



 

Taklökarna är mina favoriter i trädgården. Jag älskar hur de förökar och sprider sig. Halvvägs in i sommaren kan jag alltid plock nedfallna små knyten från krukorna och placerar i nya. Vill jag föröka dem innan dess, är det bara att, helt okänsligt, dra upp en liten klump och lägga dem där jag vill att de ska sprida sig, de klarar sig alltid.

 

 

 

I slutet av sommaren hittade jag finfina små stubbar och grenar i skogen. Nästa sommar tänker jag mig att taklökarna ska hunnit sprida sig på dem fint.

 

Men jag är dålig på sorter och skulle vilja lära mig mer och hitta fler. Är det någon som har tips på någon bra återförsäljare? Eller finns det någon taklöksnörd där ute som kan tänkas vilja dela med sig av sina kunskaper???

 



Bild från Wikipedia

En skatt i terracotta

Tulpanlökar Black Parrot

På något märkligt sätt hittade jag plats för ytterligare 90 lökar i rabatterna hemma. Nu har jag planterat krokus, kungsängslilja, flera tulpaner och violtulpaner. Det kommer att blomma i vår!

 

Hann dessutom med en sväng till Zetas trädgårdar i helgen. Hösten är den absolut bästa årstiden på Zetas. Speciellt om man får till en lunch där en ledig vardag. Lugnt, fridfullt och rea.

I helgen fick två getingfångare hamna i korgen, (perfekta julklappar) och små höstblommor till skatten jag fann i lördags!



 

Å här är skatten: fem gamla avloppsrör i terracotta. Hur fina som helst. Jag har letat i månader och äntligen fått tag i dem. Å det härliga är att det finns flera. Till sommaren ska det få bo taklök i varendaste en. Visst är det snyggt?!

Gamla avloppsrör där jag planterat plättar i luften, cyklamen, ljung och taklök

 

Ett sista andetag

Den sista buketten är plockad. I morse hade vattnet i skottkärran begåvats med ett lager av is. Köldgrader i natt således. Och de där sista lökarna borde få komma i jorden.

 

Grekisk vädd till höger, men den där andra lilla raringen, är det någon som vet vad den heter?

Höstanemon och klematis Summer Snow

 

Benmjöl eller blodmjöl

Till helgen åker lökarna fram. Varje vår tänker jag att nu får det inte plats fler, men så står jag där varendaste höst med en nygrävd rabatt, som inte alls var tänkt för vårlökar, men som plötsligt blir en perfekt plats för nya planteringar. I år har jag köpt tre nya sorter: Tulipa Salmon Impression, en Darwinhybrid som blir 40-50 cm hög- laxrosa i färgen. Dessa planterar jag bland mina Queen of night, en i det närmaste svart tulpan som blir 50-60 cm hög. Dessutom hittade jag krokus- i den enda gula färgen som kommer in i mina rabatter: creme - eller vaniljgul: Crocus Spieses Cream Beauty


 Tulipa, Salmon Impression

Och samtidigt som jag spontanhandlar lökar kommer jag också på att de ska gödslas vid plantering. Men med vad?

Att det kan vara så svårt att komma ihåg om det är blodmjöl eller benmjöl som ska myllas ner med lökarna på hösten?

Benmjöl på hösten

Men det är alltså benmjöl som ska användas. Det är nedmalda ben som innehåller kväve, kalium, fosfor och mikronäringsämnen. Anledningen till att benmjöl lämpar sig för höstplantering är att den avger näringen långsamt. Kvävet stimulerar bladtillväxten, fosfor bygger upp växtens struktur och kaliumet boostar växten inför vintern.  Då växter ska vila under vintertid är den långsamma processen perfekt, risken för övergödning är dessutom liten.

När lökar planteras passar man på att slänga i en matsked benmjöl innan man täpper igen hålet. Sen får löken ligga där och gosa ihop sig med benmjölet fram till våren, då den kommer upp frisk och stark!

Men som vanligt i mina höstplanteringar tog benmjölet slut i mitten av arbetet. (blodmjöl har jag hur mycket som helst i förrådet, men det hjälper ju inte nu). Därför drog jag iväg till handelsträdgården för att köpa mer. Där blev jag istället rekommenderad att köpa ett kaliumrikt, långtidsverkande trädgårdsgödsel som ska ha samma effekt som benmjölet - betydligt drygare och billigare. Så fick det bli!

Dahlia-knölar

Vi gick från högsommarvärme förra helgen till regn-ruskig höst på bara en natt. I veckan har regnet öst ner och de där vackra dahliorna och rosenskärorna som jag hann fånga på bild förra helgen, har gått in i depression. Nu gäller det att ta in dahliaknölarna innan nätterna målas i frost - förvara dem mörkt, svalt och inte fuktigt. Ett smart tips är att fotografera dahliorna och märka upp rötterna innan man hinner glömma vilken blomma som hör till vilken knöl. Mer om vinterförvaring går att läsa här.



Dahlia och vit rosenskära



Vit rosenskära bland dahliorna

Trädbeskärning - äppleträd

I helgen har jag beskurit äppelträd så grenarna flugit och svetten lackat tillsammans med Huddinge Botkyrka Trädgårdssällskap.

Efter en grundlig verktygsgenomgång konstaterar de flesta av oss att vilken sekatör man bör investera i är en smaksak. Och att verktyg, ämnade att användas ståendes på marken för att klippa grenar i högt upp i ett träd, bör aldrig komma över tröskeln (eller förbi kassan) i trädgårdsbutiken. Att lägga pengarna på en hög, stadig stege, är en bättre investering. För att få rätt snitt måste man se och för att se måste man klättra.



Läraren för dagen Ann-Catrin Thor från Riksförbundet Svensk trädgård

 

Hur och när man beskär sina träd beror på vad man är ute efter. Under de första åren för ett nyplanterat träd är det uppbyggnadsbeskärning som gäller. Då gäller det att ha en bild av hur man vill att trädet ska se ut i framtiden. Det är viktigt att man prioriterar att ta bort grenar som gör att trädet får plats. Man måste tänka framåt och föreställa sig hur grenarna kommer att se ut och tyngas ner då de senare bär frukt. De ska inte vara i vägen för varandra. Eller i vägen för något annat, ett hus eller kanske vill man komma förbi med gräsklipparen eller komma fram till en kompost. Grenar ska inte korsa varandra och det gäller att få in mycket ljus i trädet. Det ger nämligen mer frukt.

När man beskär sina träd beror på vad man vill nå för resultat. För att få ett litet träd att växa beskär man det i februari-mars. För att stoppa tillväxt och  istället beskär för att trädet ska bära mer frukt eller för att hålla storleken på trädet nere klipper man under JAS juli, augusti, september. 

Här kan man läsa mer om att beskära fruktträd.

Ett helt underkänt snitt, enligt Ann-Catrin Thor. 

 

 

 

 

 

Snitten ska vara raka, nära en knopp, antingen bladknopp, eller en blomknopp. Blomknoppen kan man se även under hösten. Om man rensar bland bladen kring knoppen så ser man stor skillnad på den som ska bli blomma och den som kommer att bli blad. Blomknoppen är "bulligare", bladknoppen mindre och smalare. Blommorna är de som sedan kan bli frukt, om förhållandena är rätt. 

 

 

Ett ettårigt vattenskott som ännu inte förgrenat sig. Då det förgrenat sig har de minst två år på nacken.

Ta bort en tredjedel av bladverket som mest. Ta bort skadade grenar, grenar som korsar varandra eller är i vägen på annat sätt, döda grenar, grenar som växer nedåt, grenar som hänger rakt ner. Ta bort vartannat vattenskott. Ta inte nödvändigtvis det skottet som är kortast, utan det som pekar fel, eller grenar som sitter olämpligt i stammen.

Så här såg trädet ut före vi satte sågar och sekatörer i det.

 

Större grenar beskärs i tre delar, för att inte få skador på stammen där det slutgiltiga snittet läggs. Det sista snittet närmast huvudgrenen ska läggas i linje med den gren som ska vara kvar. Snittet ska vara runt och så litet som möjligt, inte ovalt. Snittytor över 10 cm i diameter kan aldrig "vallas över" och därmed aldrig läka fullt ut. Risken för svampangrepp och sjukdomar är större där grensåren inte läker. 

 

 



Titta på högen med grenar till vänster i bild, 1/3 av bladverket ska bort, är högen större än så har du klippt för mycket.

Chokladblomma och en onödig dag på jobbet

Chokladblomman, Cosmos atrosanguineus, har blommat från slutet av juni och blommar än.

Idag längtar jag bara hem. När hösten påmint om sin existens i några veckor och försiktigt flaggat för vad som komma skall och sommaren plötsligt kommer på blixtvisit känns det hopplöst onödigt att sitta instängd på ett kontor.

Jag vill vara hemma och snika åt mig sommarens sista suck. Låta solen värma min näsa och plocka av mig tröjan för att gräva färdigt den nya rabatten i bara linnet.

Jag vet inte hur länge Brittsommaren håller i sig, men förhoppningsvis kan det bli läge för 2014-års sista dopp i sjön i helgen.

September

Hej september. Hej höst. 

Nu längtar jag efter mogna äpplen, krispiga, soliga höstdagar, svampdoft på fingrarna, stickade halsdukar och varmare jackor. Och trädgården går i vinrött.

Aroma mognar i oktober. Den röda solhatten, Echinacea purpurea, har blommat sen juli.

Grekisk vädd, Knautia macedonica

Röd solhatt, Echinacea purpurea, Anisisop

Dahlior i augusti

Sista sommarsucken. Imorgon är det höst.  Jag tänder ljus i trädgården och tackar för den fantastiska sommaren vi fick. Än blommar Dahliorna, de kommer att blomma ett bra tag till. 

Dahlia, Cafe´ au lait

Dahlia, Cafe´ au lait

Dahlia, Ariko 9707

Dahlia, Ariko 9707

 

Vit Rosenskära och Dahlia av okänd sort i bakgrunden.

Taklök, Sempervivum tectorum

Vi var på trädgårdsresa i Sörmland - Huddinge Botkyrka trädgårdssällskap och jag. Temat gick åt det asiatiska hållet och får ni chansen så besök Klas och Margareta Roos i Nyköping och Monica och Peter Knutsson i Oxelösund. Vilka konstnärer!

Bland imponerande dammar, planteringar och vattenfall hittade jag min favoritväxt. 

 

Som små grön-röda kuddar i gruset eller för att dekorera det som någon ansett vara skräp. 

Här är några av mina egna taklöksplanteringar