Benmjöl eller blodmjöl

Till helgen åker lökarna fram. Varje vår tänker jag att nu får det inte plats fler, men så står jag där varendaste höst med en nygrävd rabatt, som inte alls var tänkt för vårlökar, men som plötsligt blir en perfekt plats för nya planteringar. I år har jag köpt tre nya sorter: Tulipa Salmon Impression, en Darwinhybrid som blir 40-50 cm hög- laxrosa i färgen. Dessa planterar jag bland mina Queen of night, en i det närmaste svart tulpan som blir 50-60 cm hög. Dessutom hittade jag krokus- i den enda gula färgen som kommer in i mina rabatter: creme - eller vaniljgul: Crocus Spieses Cream Beauty


 Tulipa, Salmon Impression

Och samtidigt som jag spontanhandlar lökar kommer jag också på att de ska gödslas vid plantering. Men med vad?

Att det kan vara så svårt att komma ihåg om det är blodmjöl eller benmjöl som ska myllas ner med lökarna på hösten?

Benmjöl på hösten

Men det är alltså benmjöl som ska användas. Det är nedmalda ben som innehåller kväve, kalium, fosfor och mikronäringsämnen. Anledningen till att benmjöl lämpar sig för höstplantering är att den avger näringen långsamt. Kvävet stimulerar bladtillväxten, fosfor bygger upp växtens struktur och kaliumet boostar växten inför vintern.  Då växter ska vila under vintertid är den långsamma processen perfekt, risken för övergödning är dessutom liten.

När lökar planteras passar man på att slänga i en matsked benmjöl innan man täpper igen hålet. Sen får löken ligga där och gosa ihop sig med benmjölet fram till våren, då den kommer upp frisk och stark!

Men som vanligt i mina höstplanteringar tog benmjölet slut i mitten av arbetet. (blodmjöl har jag hur mycket som helst i förrådet, men det hjälper ju inte nu). Därför drog jag iväg till handelsträdgården för att köpa mer. Där blev jag istället rekommenderad att köpa ett kaliumrikt, långtidsverkande trädgårdsgödsel som ska ha samma effekt som benmjölet - betydligt drygare och billigare. Så fick det bli!