Vinterbonat

Nu är det vinter på termometern. Höstjackan får lämna plats åt vinterjackan och trädgården vaknar i frost. 

Höstanemon, Anemone hupehensis, Splendens

Vit solhatt, Echinacea purpurea Alba

Dagen har gått i solsken och jag har ägnat den åt att linda in krukorna i sina vinterkläder. Allt för att de inte ska spricka.

Över växterna lägger jag bubbelplast, runt krukan lindar jag först liggunderlag, sedan väv, överst hamnar granris från skogen. Den här bäddningen har klarat krukan och växterna de två senaste kalla vintrarna. Men i år har jag chokladblomma i krukan, vilken ska vara svår att övervintra. I vår får jag se hur det gått. Spännande!

Den nya rabatten med blodtopp, smörboll, grekisk vädd, höstanemon och blodnäva täcker jag med granris och hoppas att det kommer snö som lägger sig som ett värmande täcke över alltihopa. 

Inomhus har golvvärmen på nedervåningen gått sönder och vi väntar, iförda raggsockor, på reparatören.

Blooming Friday - Energi

Det finns dagar då livet känns tungt.



 

Höstanemon, Anemone hupehensis

Då besvikelsen är stor över att jag fick ett barn som inte är som alla andra

Rudbeckia, Echinacea purpurea Alba

och heller aldrig kommer att bli det.

Och frågan om hur jag ska orka och hitta energi bankar på inifrån mitt huvud.

Men sen kommer dagar då solen går upp.
Och jag är så glad att han, den lilla, är som han är.
Dagar då jag är tacksam över att han tvingar mig att vara här i nuet.

Blodtopp, Sanguisorba officinalis

Att han har lärt mig att lägga framtiden i jorden och vänta på att den gror och växer, sakta, sakta, utan att jag riktigt vet vad som kommer upp.

Mer energi kan du hämta här.

Köldgrader

Köldgrader i natt. Och jag hann plocka in de sista äpplena innan frosten tog dem. 

 

Aroma

 

Hittade två, löjligt små paprikor också som jag missat, och räddade dem i sista stund.

 



Trappan på väg till jobbet, är fortfarande lövig, men också halkig idag.

Blooming Friday - Upp och ner

Vit Solhatt, Echinacea purpurea Alba

Det känns lite visset nu. Men vackert. Den vita solhatten kämpar på i höstmörkret. Den lyser faktiskt fortfarande lite, med de allt mörkare kvällarna som fond. Men det där vita, som är dess rätta skrud, har övergått i svart. Och hela världen kan kännas lite upp och ner.

Fast jag tycker inte att det är så dumt det heller. Som en vit ballerinakjol som bytts ut mot den lilla svarta för att dansa hela natten. 

Kanske i jakten på kärleken. 

Mer Blooming Friday, hittar du här!

Frostnätter - höstbuketter

Nu kommer frosten på nätterna. Inuti känns melankoli. Jag räddar det som räddas kan. 

Luktärt, Lathyrus odoratus, Chokladblomma, Cosmos atrosanguineus

Lavendel, Lavandula angustifolia, Chokladblomma, Cosmos atrosanguineus, Röd rudbeckia, Echinacea purpurea Magnus, Luktärt, Lathyrus odoratus,

Blooming Friday - Ren och skär lycka

Första gången vi var här såg vi bara skog. Vi gick på upptrampade stigar med blåbärsfyllda händer och drömde om framtiden. 

- Kan det vara här husen ska stå?, frågade han.

- Kanske, svarade jag, med längtande känslor. 

I magen min sparkade små lillebrorfötter och vi såg framför oss hur barnen skulle leka i skogen och cykla på de trafikfria vägarna till skolan.

Senare visste vi exakt på vilken plätt av skogen som vårt hus skulle komma att stå på. Jag skojade med honom och sa att jag skulle sitta på tomten och slänga kantarellerna över axeln. Han skulle stå på altanen, beredd med stekpannan och ta emot.

Nu har vi bott här i två år och tio månader, nästan på dagen idag. Varje dag då jag cyklar upp för backarna för att närma mig skogen, vår skog och mitt hem, känner jag hur jag trivs här. Att vi har valt rätt plats för den här delen av livet. Det är ren och skär lycka.

Mer Blooming Friday här.

Dela perenner - Pion

Nu har min perenngrupp startat. Vi är 8 trädgårdsintresserade som ska träffas för att lära oss att dela perenner. Terttu i Glömsta är expert och vår lärare.  Idag hade vi den första träffen hemma i hennes trädgård. Eftersom Terttu samlar och säljer pioner var det en just pion vi delade idag.

Sarah Bernhardt, Paeonia lactiflora

Den här pionen Sarah Bernhardt, är lätt att dela, enligt Terttu. I skottkärran ligger hon i väntan på att bli styckad. Vass sekatör, kniv, spade och handkraft behövs.

Då man delar pioner är det "ögonen" som ska styra. "Ögonen" är de små knopparna som så småningom blir skott ovanför jorden. "Ögonen" kan sitta på både ovan- och undersidan av den uppgrävda pionroten.

Från den stora roten i skottkärran ovan, gäller det nu att lokalisera döda och onödiga rotpinnar, utan "ögon", samt de där det sitter "ögon". Allt som inte leder till en del med "ögon" skärs bort. Det ska vara en jämn balans mellan antalet ögon och rötter, sitter det för många ögon på en rotbit ska dessa skäras bort. Kvar ska man ha en liten rotbit med ett par "ögon" samt en bit rot att stoppa i jorden. Det är viktigt att skära en så ren snittyta som möjligt, annars riskerar allt att mögla. 

Då just den här pionen är gammal och roten stor används spade, men sekatör och vass kniv bör räcka.

När roten är delad lägger man bitarna att torka. Då de torkat är det dags att plantera. Terttu sätter sina direkt i jorden på den plats där de ska växa. Roten planteras sedan med 3-5 cm jord ovanför "ögonen", inget av växten skall alltså synas ovan jord. Blommande pioner har men med mycket tur det första året. Men troligast är att man får vänta något eller några år.

Det går också att fröså pioner. Vi fick med oss frön från en vit buskpion. Dessa ska stoppas i kruka nu och ställas utomhus på en skuggig plats. Om två år bör man se små gröna blad sticka upp ur krukan.

Utblommad pion, okänd sort, som gått i frö.

Blooming Friday - Färg och form

Det absolut svåraste i trädgården är att bestämma mig. Ena dagen vill jag att allt ska vara lila, eftersom det är färgen jag älskar mest.

Trädgårdsnäva, Geranium Rozanne

Nästa dag tycker jag att hela världen ska målas i rosa, eftersom det är färgen jag gillar bäst.

Grekisk vädd, Knauti macedonica, Mars Midget

Det gräddvita lyser ju så vackert mot sommarhimlen, det är nog ändå färgen jag ska ha!

Stockros, Alcea ficifoila

Sen kommer jag äntligen på det, rött är färgen jag som glädjer mest.

Aroma

Och så läser jag i böckerna att man bör vara konsekvent i sitt färgval i trädgården. 

Då bestämmer jag att vitt är nog bäst att älska mest.

Pion, Paneonia, Shirley Temple

 Och så står jag där i ett gytter av färger.  

 

Och det enda som egentligen är konsekvent är den runda formen som platsar bäst. 

 Fler på temat Blooming Friday, finner du här